Category Archives: Filosofi

Behovet av att synas

Jag är inte hemfallen åt självbeundran, men jag är väldigt nöjd över att jag ser ut som jag gör. Eller rättare sagt, så här är jag skapad och kan inte annat.

Selfiekulturen innehåller massor av bilder tagna snett uppifrån, som gör ögonen stora, hakorna mindre och annat, som man vill förstärka och förminska.

Inte ens i ett dokumentärt syfte tar jag selfies, eller bild av sig själv eller på finska omakuva, svenska egenbild. Jag behövde en bild av mig själv för att visa att så här ser jag ut, när jag möter mäninskor för första gången.

Jag bad min vän Anders T Johansson, också fotograf att ta en bild med min kamera på sitt sätt. Det sistnämnda är viktigt för mig, att saker görs på det sätt som man själv gillar.

Självbilden, selfien, omakuva skall alltid gestalta personen som den är, inte då den önskar vara någon annan, men gärna som den har som mål att bli.

Den här bildens mål är att beskriva mig på ett objektivt sätt, om det går. Lite glad, lite gammal, lite rynkig, lite solbränd, men väldigt mycket jag.

Väldigt mycket jag, det räcker för en selfie eller ett fotografi i allmänhet.

Also posted in Berättelse om en bild, Fotografi, Tankar Tagged |

Jag är naken på många sätt

För några år sedan såg jag en bildserie med märkliga fotografier. De var tagna i lägenheter i Stockholm, bostäder fyllda med antikvitetsliknande föremål och möbler. Vid fönstren hängde tunga sammetsgardiner. Nostalgin osade i rummen.

I bilderna fanns unga kvinnor, nakna, förväntansfulla, men också vemodiga. Det låg en erotisk stämning över bilduttrycket.

Jag tog kontakt med fotografen och ville veta mer om bilderna. Han berättade sparsamt om mijöerna och modellerna, men avslutade med att säga ”det viktigaste är ju ändå att man får se dem [modellerna] nakna”.

Efter det har jag tänkt mycket på hur nakenheten gestaltas i fotografin och för vems skull vi tar dessa fotografier. Den fysiska nakenheten är lockande och tankeväckande, eftersom den visar något intimt och privat.

Den nakenhet vi dock drabbas av är dock den psykiska, själsliga och andliga nakenheten. När allt fysiskt har fråntagits oss, då kvarstår den fysiska. Eller: när den materiella världen inte längre betyder något som i sorgen, smärtan och den översvallande glädjen.

När människor visar upp avsaknad av hinder som blottlägger det innersta, då är jag sannerligen naken.

Själv har jag lockats av att på bild fånga nakenheten – den fysiska, utan kläder – då jag är så van med min egen själsliga och andliga nakenhet. Den bild jag ser i huvudet är en bild av en människa som inte längre har något behov av kläder. Allt är blottat och det är som det skall.

Nakenhet är ofta knuten till sexualitet, men jag tror att den är djupare än så. Vi föds och dör nakna. Det är bara kroppen som övergår från ett stadium till ett annat vid de tillfällen. Allt annat består till dess annat slukar det materiella.


Tagged |