Undrar hur det är att leva på riktigt

Vintern är isolerande. Alla händelser blir liksom inte på riktigt. Vi lever i ett vitt landskap som smälter vid minsta plusgrad. Under snön finns det riktiga livet och jag går ovanpå snön.

Kylan fryser känslan, det vita lagret isolerar lärdomen av det verkliga.

Här är jag, som väntar på att det skall tina och bli på riktigt.

Detta inlägg är publicerat i årstider, gnäll, reflektion. Bokmärk permalink. Skriv en kommentar eller lämna en trackback: Trackback URL.

Skriv en kommentar

Din epostadress delas eller publiceras aldrig Obligatoriska fält är markerade med *

*
*

Du kan använda dessa HTML-taggar och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>