Yta och djup

I bröllopsdagar av glans, folklighet och djupaste kärlek börjar jag fundera på kontrasten mellan yta och djup. Om munnen talar vad hjärtat är fullt av, hur ser då hjärtat egentligen ut?

På bröllopsdagen talade kronprinsessan och den nyblivne prinsen ömt om sin kärlek till varandra, likaså kungen till drottningen. Samtidigt har jag i dagarna fått höra om kungens otrohet, en tanke som jag inte ens tänkt förut. Vad finns egentligen mer att veta om dessa offentliga personer? Vad finns att veta om dig och mig? Vad bär vi på?

Jag vet att varje människa bär på dubbla sidor, både ljust och mörkt, men hur speglar ytan det djupa?

Jag är säker på att det inre så småningom bubblar upp; det är oundvikligt. Hur hanterar vi möjligheten att leva med båda sidor?