en västernärkings bekännelser

Imorgon börjar det nya arbetet i Karlskoga församling. Jag är full av förväntan.

En del av det nya innebär en hel del förändringar som rör allt runt omkring. Jag skall cykla till bussen, jag skall åka buss och sedan cykla till och i arbetet. Det handlar inte om några enorma sträckor, men 10 km cykling per dag som känns bra för min tunga kropp. Påsken innebar många godsaker förutom memman.

Jag vet egentligen ingenting om Karlskoga. Det jag har lärt mig har jag fått veta de senaste två åren av logopeden och ingenjören, av kyrkorådets ordförande i Visnums församling och en del andra människor.

Etiketter: prästliv, vardag

• Yoghurt till lunch
• Tvåtusen "pappa, pappa, pappa?" per timme
• Virusbesmittad dator
• Lite sömn

Är inte de här sakerna tecken på en tråkig dag?

Etiketter: vardag

Hämtat ur Samlade grodblad (uppsatsgrodor från Hermods):

De medeltida klostren i Söderköping har gått onda öden till mötes. Det ena har jämnats med marken och det andra har blivit stadsbibliotek.

Etiketter: humor

Under de senaste veckorna har jag fått några utomstående kommentarer om innehållet på min blogg. Andras bloggar behandlar saker mellan himmel och jord, mest jord faktiskt. En del drar gränsen skarpt, andra släpper läsaren in på skinnet och mer därtill.

Jag har inte funderat så mycket på var gränsen går för min del... förrän nu. Jag lägger inte ut personer. Min familj behandlas kortfattat och så anonymt som möjligt. Jag berättar om det jag tänker i allmänhet och mina intressen i synnerhet.

Jag vet om gränsen mellan personligt och privat, men är faktiskt inte så övertygad om hur andra tänker om var gränsen egentligen är. En del av personerna på min blogglista är oerhört knivskarpa med sin gräns, medan andra låter det bara gå som det går.

Vad tycker ni läsare om var gränsen bör gå? Ge ett exempel.

Etiketter: reflektion

Etiketter: böcker

Långfredagen är den enda dagen som jag finner det motiverat att inte fira nattvard. Långfredagen gestaltar frånvaron, sorgen och dödens meningslösa seger över livet mer än någon annan dag.

Att vara en del av kyrkan är att ta långfredagens budskap på allvar: att våga bara följa Jesus och sörja över ondskans makt. Ondskans seger är bara tillfällig, men måste gestaltas genom att inte fira nattvard.

Långfredagen är frånvaron gestaltad, men alla andra dagar är det fritt fram att fira måltiden med Gud.

Etiketter: kyrka och teologi

Jag sitter och väntar på döden. Det är skärtorsdag och ännu en gång skall jag få vandra med Jesus till Getsemane och Golgota.

Personligen älskar jag just sacrum triduum, de tre heliga dagarna. De hjälper mig att gå från död till liv, det viktigaste i kristen tro enligt mig. Fanns inte döden, skulle lyckan inte vara så stor som den som uppståndelsen ger.

Tänk om människan aldrig hade syndat och dött. Skulle korsdöden då vara ett faktum? Skulle Guds son överhuvudtaget blivit sänd till jorden?

Spekulativ historia och teologi hjälper oss att fundera vidare över tron. Men nu väntar jag och funderar på döden och längtar efter livet.

Etiketter: kyrka och teologi

Jag lyssnar på Thåströms "Skebokvarnsv. 209" och påminner mig om vemodet som den drivande kraften i mitt liv. Låtarna "Främling överallt" och "Fanfanfan" är stämningshöjare i mitt liv.

Thåström är en utmärkt one-liner. Vad sägs om "han rökte röda Commerce utan" (om sin far) eller "vi vräkte ned våra liv på två och en halv minuter plast" (om Ebba Grön). Tidigare bidrag är ännu bättre.

Thåström har varit min vän länge nu. Vi gjorde bekantskap 1987 och sedan dess har han talat med mig. Ibland önskar jag att byta några ord med honom på riktigt, men kontakten fungerar bra än så länge.

Parallellt med detta har jag två nya vänskaper i livet. Ibland funderar jag på om jag borde ha blivit kvinna, eftersom jag oftast blir vän med dem. Det är liksom mycket lättare.

I förmiddags hade jag ett samtal med en av dem. Jag lever fortfarande på det i min semester med matlagning, bullbakning, småstädande och sagoläsande.

Etiketter: musik, nostalgi, vardag, vänskap

Coop i Fjugesta säljer alltid memma innan påsk. Memma är en finsk påskdessert som består av rågmjöl, sirap, apelsinskal, socker m. m. som kokas och gräddas i ugn. I konsistensen påminner det om lättflytande asfalt, men med en brunare ton. Memma serveras alltid kylskåpskall med strösocker och ovispad grädde. Det är gott!

I år köpte jag tre förpackningar, eftersom det håller sig bra i frysen. Till min stora förvåning är det hyggligt nyttigt om man jämför med chokladkaka. Det innehåller knappt något fett, sex procent fibrer men väldigt många kolhydrater.

Ingen i min familj tycker om memma... jo mamma och bröderna förstås, men dottern håller för näslocken och min fru och son rynkar näsan.

Från början var memma inte någon dessert utan en maträtt som skogshuggare och andra grovarbetare tog med som matsäck på arbetspassen. Det är näringsrikt. Behöver jag säga mer?

På påsknattsmässa på lördag skall jag servera memma för dem som vågar. Jag har gjort det en annan gång. En kvinna provsmakade, lämnade tillbaka portionen och sade: "Så här smakade det också för tjugo år sedan."

Etiketter: nostalgi, personligt, årstider

Fem saker gjorde den här morgonen sur:

1. Jag vaknar med Charlotte Perrellis "Hero" i huvudet.
2. Det snöar.
3. Jag har en tung huvudvärk och är snorig.
   
4. Diskbänken är full av disk.
5. Sänglakanen måste bytas pga kiss i sängen.

När disken och sängen är klar, skall jag slöa, därefter baka bullar.

Idag säger jag som Ronny Eriksson: "Jag vaknade i morse och så var den här dagen förstörd."

Etiketter: vardag

Igår var jag och barnen i Stockholm. Sonen önskade Vasamuseet och dottern Naturhistoriska riksmuseet. Vi åkte till båda museerna och det blev bra.

Sonen frågade gång på gång var alla sjömännen var någonstans. När vi lämnade museet, började han inse att sjömännen sedan länge varit döda.

På eftermiddagen blev vi inbjudna till Jeez. Kvällen innan ville jag ha hjälp med ett kafétips för barnen. Jag ringde kaféguiden - i detta fall Jeez - varvid hon direkt bjuder hem oss till sig. Jag är oerhört glad över en ny vänskap och hoppas på att den fördjupas allt efter vad tiden går.

Resan hem gick bra, men alla var väldigt trötta.
Idag vaknade jag med träkeps (utan att ha druckit en droppe alkohol) och jag skall vara låg hela dagen.

Etiketter: vardag, vänskap

Sloveniens Melodifestivalbidrag 2007 med Alenka var en rocklåt med en operasångerska. Jag är så svag för kombinationen och älskade bidraget från första stund. Men frågan om är...



...om inte Therese Andersson har gjort ett plagiat av melodin. Notera särskilt starten och avslutningen. Och om det inte är det, så åtminstone konceptet: börja i lågt läge, avsluta med en hög ton. Jag gillar dock denna låt, trots att den inte gick vidare.

Etiketter: musik

Sonen kastade sig över en man på tåget och gav honom en teckning. Mannen var djupt försjunken i sin dator och sken upp över påhoppet. Man vet aldrig vad som händer när man reser med barn.

Etiketter: barn

Ärkebiskop Anders Wejryd skall spela Simon Petrus i Himlaspelet enligt Kyrkans tidning. Det är ju roligt att frågan gick till Svenska kyrkans ärkebiskop och inte Bengt i Rom.

Ärkebiskop Anders har en annan roll än ärkebiskop KG och det är bra. Huvudsaken är att man inte försöker spela en annan roll än den som man har bestämt sig för.

Jag undrar vem som skall spela Hin Håle.

Etiketter: humor, kyrka och teologi

Svensk biblioteksförening har startat sin kampanj Library lovers för att betona vikten av bibliotek. Det är bra.

Jag startar min kampanj: att älska bibliotekarier. De behöver också lite uppmärksamhet.

Etiketter: böcker, humor

Sonen, tre år, efter att ha gjort mål i inomhusfotboll: Yes! ... (lång paus) ... eh, vad betyder yes (eftertänksamt)?

Känns det igen?

Etiketter: barn

I arbetet möter jag ensamheten gång på gång. Den går aldrig att bemöta, men påminner oss kraftigt om dess fasansfulla effekter. Jag blir frustrerad över den. Den måste ha drabbat Jesus på korset: "min Gud min Gud varför har du övergivit mig?"

Etiketter: prästliv, reflektion

Igår var det sista vanliga söndagen i tjänst i Visnums församling. Körerna sjöng om jungfru Maria i gudstjänsten, det var våffelservering i Visnums prästgård med brödauktion. Jag var auktionist (varför fick vi inte en kort grundkurs om att vara auktionist i utbildningen? ;)) och vi fick in 3756 kr. Fantastiskt!

När jag lämnar en tjänst, inser jag att jag har fått många goda vänskaper. I avskedets stund inser jag hur stor betydelse de har haft.
Under veckan dök det helt plötsligt upp ett chattfönster på min skärm. Efter en stund visade sig att det var en bloggare som gav sig till känna. Ett härligt samtal började och jag har fått en ny vän S. Hon är intensiv och ärlig och det behöver jag.
Det finns också andra vänskaper som jag är oerhört glad för: kyrkoherden L, läraren S, filmrecensenten U och hans fru bibliotekarien L, läraren M, logopeden K och hennes man ingenjören J för att nämna några.

För att återvända till gårdagen: jag var verkligen sur och tvär, vilket får till följd att jag blir knäpptyst. Under hela förmiddagen (inklusive gudstjänsten) vaknade jag liksom aldrig till. Predikan gick sådär och jag hade ingen lust.

Men efter eftermiddagsdopet vid högmässan i Björneborg, vaknade mitt känsloliv, bönelust och teologiska reflektion till. Det började med att vi sjöng den underbara c-moll-litanian (Sv. Ps. 700:1). Den ljöd i Björneborgs kyrka så att det nådde himlen. Sedan kom närvaron, och jag kände det där lugnet att allt flyter och vi är omslutna.

Hela dagen omgavs av en storartad, men besvärande trötthet. Jag åkte hem efter högmässan lugn men utmattad.

Etiketter: musik, prästliv, reflektion, vänskap

Förutom Herreys vinnarbidrag och Turkiets "Didai didai dadai" från 1984 kommer jag ihåg Finlands bidrag från 1985, "Hengaillaan". Refrängen satt som en smäck och jag kommer ihåg hur jag gick och sjöng på bidraget långt efteråt.


1987 var kanske inte Belgien mest stolta år, när det gäller koreografi, men låten är helt ok för att vara 80-tal. Hennes röst gillar, men de koreografiska gitarrerna är det jag kommer ihåg. Notera särskilt mannen till vänster som försöker att se ut som om han spelar gitarr.


Tyskland har bjudit på många nerköp i Melodifestivalen, men de har också varit väldiga roliga och udda. Den klättrande, långhåriga (clownen (han ser i alla fall ut som en)) Guildo från 1998, som försöker att vara läcker tycker jag är väldigt rolig. kompositör och dirigent (oh, vad jag saknar dem) är Stefan Raab (se nästa bidrag).


Då Melodifestivalen avgjordes i Sverige 2000, fick vi ett bidrag från Tyskland med nyss nämnde Stefan Raab. Sångens titel är någon sorts låtsastyska/-svenska och alla är klädda i traditionella tyska kläder... inte riktigt. Usch!


Österrike har en tradition med många usla placeringar, men Alf Poier lyckades komma sexa, hur det nu gick till. Jag tycker nog att min dotters skola har en tävling "Småstjärnorna" där kvaliteten är mycket bättre. Alfs bidrag kommer jag dock ihåg.


Det sista bidraget är från en annan nation med tveksamma bidrag, Storbritannien med Scooch 2007. Scenografin är väl ok, koreografin lite rolig, men låten är så tråkig och handlar om deras resa till Helsingfors och tillbaka igen. Jag tror nästan att landningen på flygplatsen är bättre än låten.

Etiketter: musik

Idag finns inget intressant att säga.

Etiketter: vardag

Heléne utmanade mig och jag antar denna enkla utmaning en vanlig tisdag som denna.

1. Vädret utanför mitt fönster: Strålande solsken
2. Lyssnar på just nu: Pannkakesteksfräset och mina lekande barn
3. I går gick jag och lade mig: kl. 22:14
4. I dag vaknade jag: När kattuslingen kurrade i mitt öra kl. 5:45
5. Jag har på mig: Mörka jeans, en ful, men skön grön tröja med ett tryck "Ung Kultur Möts 2004" och ett fult apansikte samt på fötterna sedvanligt blåa strumpor
6. Senaste person som ringde mig: körledaren
7. Senaste person som jag ringde upp: en fd arbetskamrat
8. Senaste person som skickade sms till mig: en kyrkorådsledamot
9. Senaste person som jag skickade sms till: min fru
10. Senaste vän jag addade på Facebook: har inte Facebook
11. Som addade dig: se nr 10
12. Senaste person som mejlade mig: En pastorsadjunkt
13. Sista sajt som jag kollade på: www.palabea.net
14. Ska göra idag: Laga mat, sjunga i kör, besöka sjukgymnasten, lägga barn
15. Bra eller dålig dag idag? hygglig, men inte direkt bra
    

Ni som känner er utmanade att ge oss en dagsrapport, varsågod. Jag är inte på humör idag att utmana andra.

Etiketter: vardag

Idag hörde jag på SR P1 Vetenskapsradion Språket (denna fantastiska kanal!) om en ny sida på internet: palabea.net. Registrera dig och berätta vilka språk du kan och vilka du vill lära dig. Genom inloggning kan man ha videokonferenser, chatt och e-postkommunikation på det språk man vill lära eller läras.

Vilken fantastisk community! Som jag har längtat!

Jag skall genast berätta att jag villa lära mig tala gotiska, fornengelska och vespiska. Hoppas att det finns någon därute ;)

Etiketter: språk

Idag säger jag hurra, hurra, hurra, hurra! till min svägerska som har fått arbete som tunnbindare.

Etiketter: vardag

Min ryska skrivstil är det inte några större problem med. Däremot har den ända sedan gymnasiet ställt till problem: jag kan inte skriva svensk skrivstil utan att göra samma fel. Jag blandar ihop d och g.

Det ryska gemena (lilla) d:et ser exakt likadant ut som det svenska gemena g:et. Hur många gånger har jag inte skrivit Eglung om mig själv?

Etiketter: språk

Det är så skönt när vi nu har bestämt oss. En bil skall avyttras och vi kommer att få bättre ekonomi. Inte för att ekonomin har varit dålig, men det känns så skönt att slippa en bilkostnad till. Nu försvinner 5600 kr per år i utgifter plus bensinkostnader.

Kvar har vi vår fantastiska VW Passat som drar trevliga 0,51 l per mil, men nu skall den servas och eventuellt repareras. Det blir väl också en del, men jag har tyckt om den från första början och skiljs helst inte från den. Sedan är den ju snygg också, men det är ju oväsentligt.

Etiketter: vardag