en västernärkings bekännelser

Min lista över favoritfilmer just nu

1. Svart katt, vit katt (Crna macka, beli macor)
   Emir Kusturicas fantastiska och skruvade film får mig lycklig. Den har allt, och får mig inte att bli uttråkad trots att den slutar lyckligt.
   Handlingen rör sig om en småskurk, Destanov och hans önskan att göra de stora pengarna. Problemet är att en annan skurk, Dadan får nys om saken och ruinerar honom. För att inte undkomma döden genom hängning, arrangerar Destanov sin sons bröllop med Dadans syster.
   Tempot är vansinnigt, musiken gungande och uppskruvad och karaktärerna knappast normala. Jag älskar presentationen av Dadan, då han åker omkring i sin limousine och snortar ur ett krucifix.
   Märk väl att den svarta katten är honan, om er serbiska är som den skall.
2. Me and you and everyone we know
   Den spelande regissören Miranda July spelar en pensionärstaxichaufför, som förälskar sig i en ytterst medelmåttig skoförsäljare. Hennes närmande til honom är obeskrivbart. Samtidigt sexchattar skoförsäljarens sjuårige son med en främmande kvinna. Sonen har en "vision" som gör henne upphetsad. Skoförsäljarens arbetskamrat skriver snuskiga meddelanden på ett fönster till ett par tonårsflickor, men skäms samtidigt för sin läggning.
   Den här Short Cuts-liknande historian är ovanlig och fängslande. Det är först i efterhand jag kan skratta åt den, men den har något underbart i sig.
3. Le fabuleux destin d'Amelie Poulain (Amelie från Montmartre)
   Bara den franska rimmade titeln får mig att gå i gång. Filmen kommer att avancera i topplistan, när jag ser den, och dala när jag har sett något annat bra.
   Amelie bestämmer sig för att utmana sitt liv. Kommer mannen med plåtburken att bli glad över sitt fynd, skall hon fortsätta hjälpa andra, annars återvänder hon till sitt anonyma liv. Amelie trycker, knuffar, duttar och ställer om i andra människors liv, så till den milda grad att hon knappt vågar göra något åt sitt eget.
   En film om att ta initiativ, om vemodig kärlek och att leva sitt liv nu. Tack gode Gud för Jean-Pierre Jeunet (som även gjort Delikatessen, En långvarig förlovning (platsar också på plats tre på min lista) och Alien: Resurrection)

Filmer som är på väg in på listan: Bakhåll, Zigenarnas tid, Shortbus, Psalmer från köket, Stalker, alla filmer av Quentin Taratino
Filmer som jag vill se: Underground, fler filmer av Miranda July, Det sjunde inseglet (nej, jag har inte sett den), Fyra nyanser av brunt (inte den heller, nej!)

Etiketter: film, humor

I morse vaknade jag som alla morgnar med värken i ryggen och höger sätesmuskulatur (ja, skinkan). En kort bön till Gud om att bli helad var det första som kom över mina läppar.

Vuxenkonfirmanderna ställde i onsdags frågan om under, helande, botande i Guds namn finns. Jag svarade, och svarar också idag, tveklöst "ja". Om sanningen skall fram är under inte det viktigaste i mitt liv, men i min gudsbild ligger att Gud är den som har makten att utföra stora handlingar.

Jag tror att synen på under avslöjar en hel del om vilken gudsbild vi har. En av konfirmanderna hävdade bestämt att under finns och att Gud är en ytterst närvarande och allsmäktig Gud. Vi kom fram till att hennes bild av Gud var en spelande tränare i fotboll. En annan tog till sig bilden av fotbollsmatchen och sade att hennes bild var den tysta spelövervakaren, som går in och hojtar till då vårt lag ligger risigt till.
Frågan om allsmäktighet och förutbestämning var egentligen det stora problemet med under. Under kan ske, men frågan är på vems bekostnad verkade mina kära vuxenkonfirmander fundera över. Hur stor del har människan i under som sker, och hur mycket påverkar den fria viljan?

Guds makt är svårtolkad och svår att ta till sig i en värld, där makten ständigt utnyttjas och feltolkas. Nu skall jag och min ständiga värk, ischias äta frukost.

Etiketter: kyrka och teologi, prästliv, vardag

Det är obehagligt att ringa till Försäkringskassan. Det känns som om de vill ha fullständig järnkontroll på vad jag gör och inte gör. Idag ville jag boka av min föräldraledighet för att det inte skall krocka med en VAB. Jag blev korsförhörd!

Nu kommer det ironi (upplysning för alla ironikänsliga): Det är väl skönt att veta att den sista bastionen för de totalitära samhällena finns i en myndighet i Sverige.

Etiketter: barn, vardag

Ibland tar det bara stopp. Jag har inte orkat skriva här på några dagar. Det är som om värmen snarare blockerat mig än inspirerat mig.

Ischiassmärtan är värre än vanligt och det är ett helsike att stiga upp på morgonen. Jag längtar till dess att medicinen börjar verka, så att värken försvinner.

Det har tagit emot att skriva verksamhetsberättelsen för mfÖrSJ. Jag kommer inte på vad jag skall skriva och det tar emot att skriva det enkla dokumentet.

Predikan är svårskriven. All gruppverksamhet blir en börda.

Jag önskar att någon bara tog tag i mig och sade: "det här går bra. Du klarar det fint. Du är den som gör det här bäst. Upp med dig!"

Det lättar väl snart, hoppas jag.

Etiketter: prästliv, vardag

Domänen typ.nu har lagt nere under ett dygn och jag har inte hunnit skriva något. Påsken har tagit sin del, vårvärmen sin, besöken av mina bröder sin och den nystartade renoveringen av vårt sovrum sin del av mitt liv.

Typ.nu har ändrat operativsystem. Numera är det Linux som puttrar bakom den här servern. Windows var för dyrt. Det är skönt att lämna Gates imperialistiska operativsystem.

Oavsett hur vädret är, blir jag alltid lycklig av påsken. Min tröst är att veta att döden inte har sista ordet och att det finns en glädje bortom all jordisk glädje. Däremot är inte påskmusiken lika fantastisk som vemodet och sorgen i fastans musik.

Nu är det äntligen på gång. Vårt sovrum börjar ta form. Ale river tapeter, målar fönster. Jag snickrar, river trätex-skivor. Vi har valt färg (se här) och vår dubbelsäng skall få ny gavel. Ikväll skall jag fälla in all el.
Sovrummet är det sista rummet som behöver renovering och det skall bli så skönt när det är klart.

Etiketter: vardag

Vilken dag! Jag är glad och positiv: uppståndelsen har tagit mig med storm. Det är skönt att komma till kyrkan och uppleva en förväntansfull glädje. Efter gudstjänsten var det knytkalas i församlingshemmet. Gott och trevligt.

Jag har sjungit solo i kyrkokörsammanhang, inte för första gången, men absolut inte för sista gången. Jag klarade ett tvåstruket a utan att ens anstränga mig. Det flödade! Jag fick beröm och det kändes underbart.

Efter kyrkan luftning av bromsar på bilen, promenad och mat hos mamma. Nu är jag ganska matt.
Kristur er upprisinn, Kristur er sannarlega upprisinn!

Etiketter: kyrka och teologi, årstider

Skärtorsdagen inleder början på de tre heliga påskdagarna (triduum). Musiken är fantastisk och jag jublar av stycken som Getsemane-Golgota. Tyvärr får jag inte sjunga det underbara stycket, och tyvärr firar vi skärtorsdag och långfredag endast en gång per år.

Jag behöver sorgen och vemodet för att uppskatta glädjen på påsknatten/-dagen.

Etiketter: prästliv

Jag hade mycket roligt förra året. Vi fick åka till Göteborg och Malmö och i somras fick vi gå på Gröna Lund och jag fick en våffla. Och en dag fick vi gå på Televisionen och vart insläppta i det stora nya radiohuset och där hade dom kaffe i en vagn som det rann ur.
Televisionen är hemskt viktigt.
Sen har vi det ju trevligt i våran stuga där vi gör upp eld och donar och tänker ut saker som vi ska göra när vi blir större. Då ska vi bli hemskt rika säger farbror Hasse så att vi kan engagera Gustav Hjort af Ornäs.
Ja, det var vad vi gjorde förra året.
Jag tycker att det är väldigt kul alltihop och det bästa av allt är när man får full och tacksam ansvarsfrihet.

Hälsningar från oss alla och må så gott.
Tage Danielsson, verkst. dr.

Det här är AB Svenska Ords årsberättelse från 1963. Hemskt roligt. Nu vet jag hur jag skall skriva min verksamhetsberättelse för museiföreningen Örebro-Svartå järnväg. Hejhej!

Etiketter: humor

Saxat från uppsatsmisstag: "Förkylningar orsakas av små elakartade levande organister."

Välkommen till Svenska kyrkan! ;)

Etiketter: prästliv, språk

När jag läser sidor som denna, funderar jag på om det går att skriva intelligenta CV:n i Svenska kyrkan. Det känns som om alla tjänster i stort sett likvärdiga och till dem man skriver vet det mesta om en redan innan.

Kanske lite överdrivet, men jag tycker det var svårt att skriva ett i alla fall. Nu god natt!

Etiketter: prästliv

Idag har jag eldat upp min häck. Det var skönt. Den såg hemsk ut. Nu blickar jag ut i åkern och troligtvis kommer det att blåsa mer nu.

I askan av grenarna fanns en intensiv glöd. Jag började att elda strax efter lunch. Vid 15-tiden fanns inget mer än aska och glöd kvar. Vid 17.30 virade jag in tomater, citron och torskfilé i folie och begravde den i askan. Efter en halvtimme var fisken välkokt och väldigt god. Tack vare min häck!

Etiketter: vardag