en västernärkings bekännelser

När jag har skrivit något, förberett mig inför något eller bara klarat av något, pustar jag ut. Idag är en sådan kväll och natt. Jag har pustat ut genom att göra om min bloggs utseende lite grand.

Bilen är på lagning, men jag känner mig lugn. Varför hetsa upp sig, när jag bara får pusta ut?

Imorgon skall jag och Emmanuel kasta snöboll i hopp om att snön smälter.

Etiketter: vardag

Jag lovade nästan mig själv att inte se på någon av deltävlingarna i Sverige. Jag tillhör dem som älskar den europeiska festivalen framför den svenska pga länder som skickar okonventionella bidrag. Ta bara Moldavien och Bosnien-Hercegovina som lysande exempel.

Vad hände? Jo, jag såg i lördags och förtrollades av sista-placeringens bidrag: Verona med "La Musica". Varför gör en punkare som jag något sådant?

Jag har inte kunnat sluta lyssna på den. Det måste vara något psykologiskt uträknar i tempot, melodin eller hennes röst. Jag känner mig utnyttjad, men kärleksfullt förförd.

Jag har till och med laddat ned live-videon för att se alltihop.

Etiketter: nostalgi

Det finns inget som är så arbetssamt som att vänta på att någon annan skall komma med kritik på det jag har skrivit. Jag blir tokig... och frustrerad. Så är det nog för en perfektionist som jag. Jag är utpräglad tävlingsmänniska; blir tokig om inte jag är längst fram eller enastående på något sätt. Jag vill prestera bäst helt enkelt.

Det är tur att jag inte blev idrottsman, utan plågar den här omgivningen med min svårhanterliga inre drivkraft.

Etiketter: vardag

Jag har haft en lång arbetsdag: möte, begravning och nu konfirmandläger för vuxna.

En av konfirmanderna berättade om en bondgubbe, som stack in huvudet i biljettluckan på bio och frågade om förspel ingick i priset. Han menade reklam.

I morgon skall vi tala om dopet och bönen.

Etiketter: prästliv

I Europa diskuteras abort-frågan mer än vanligt i dessa dagar, och det är bra. Svåra etiska frågor skall alltid vara i ropet.

Samtidigt räddas ett barn i USA i vecka 21! Fantastiskt vad tekniken klarar av.

Om man nu kan rädda barn så tidigt, borde inte abort-gränsen ändras? Det vore rimligt...

Det här är ju bara en fundering utifrån vetenskapliga möjligheter och människoblivande-frågan (dvs när ett foster är levnadsdugligt). Jag har mina sympatier mittemellan den klassiska katolska åsikten och den liberala.

I en snar framtid torde det vara rimligt att mognadskammare (som hos borgerna i Star Trek) avlar barn utan hjälp. Tills dess hoppas jag att vi kan föra en seriös debatt om aborter.

Etiketter: kyrka och teologi, politik

Jag kan inte se på sprint på skidor och samtidigt göra andra saker. Det är ju så spännande! Fantastiska lopp, både på dam och herrsidan. Eftersom jag själv åker rullskidor, vet jag hur jobbigt det är att åka snabbt. Dessutom att göra kval, kvarts-, semi- och final. Huvva!
Se mer vetja!

I övrigt har jag roat mig med bilbesiktningen i dag. Jag är tacksam att någon säkerhetskontrollerar bilen varje år för 300 kr. Med tanke på att bilen fick anmärkning på bromsarna, känns det helt ok. Men pengar att reparera bilen har jag inte...

Etiketter: vardag

Lillebror kom förbi på en fika och lite mat från sin lilla by, där han bor.

Han skulle på konsert ikväll i Örebro, men var barnvakt under dagen. Barnen var överlyckliga att en av deras farbröder hälsade på.

Två semlor per person var målet med min dag idag. Och det lyckades. Bilden är från det första fikatillfället (Jonatan fikar i stort sett aldrig, men en fettisdag... då är det andra bullar, bokstavligt talat).

Lillebror bor i "byen København" i det södra grannlandet.

Etiketter: vardag

Just nu går det en serie av radioprogrammet "Tendens" på SR P1, som heter "Andra sidan". Dagens program tog upp problemet tro-vetenskap.

Det slår mig att den civiliserade världen inte har kommit längre än så här. Själv har jag inget problem att kombinera de två världarna tro och vetenskap, men programmet tar upp rätt, när det visar att folk tror att religion är det som bli över när vetenskap har bevisat verkligheten.

Vilken verklighet bevisar egentligen vetenskapen? Är det inte den verklighet som går att väga, mäta, dokumentera, analysera osv? "Omodernt" säger en kvinna i programmet om medier som har kontakt med döda.

Nu handlade inte programmet om religion i största allmänhet, utan om medium som talar från andra sidan och folk som får tröst av detta. Jag känner mig inte angripen på något sätt, men jag blir upprörd över att människor inte får vara både och. Både vetenskapliga och tröstade.

Lyssna på ett urklipp ur programmet som är bra formulerat hur jag också tänker (tidsindex 21:34:00-23:46:00). Se länken nedan.

Jag själv har varit ateist under mina tidiga tonår och har kanske inte den vuxna synen av en eftertänkt ateism eller vetenskapsgrundad syn på tillvaron, men jag har ändå lärt mig att tänka kritiskt, både i förhållande till min egen tro, till andras tro eller vetande/tyckande och till den tro jag inte vill omfatta.
Jag vill inte bli ateist igen; det skrämmer mig. Trösten eller förhoppningen i tron är just glädjen i något större som jag väljer att uttrycka i en religiös tro. Dessutom är det skönt att dela en gemensam tro med andra, som har samma referensram.

Det som skrämmer mig mer oavsett tro eller ej är de som inte förstår att andra kan tro eller inte tro som jag. En del av problematiken är att de måste attackera den gemensamma tron, i stället för att försöka förstå den. Den här diskussionen saknar empati.

Här är hela programmet: Tendens i SR P1 070220

Etiketter: kyrka och teologi

Jag har varit på ett trevligt födelsedagsfika. Min vän Sara fyller 34 år. Det är så roligt att se när hon skrattar så att tårarna sprutar. Det får mig så glad.
Det hände inte idag, men bara genom att hon berättar det, händer det... nästan.

Etiketter: vardag

Jag tittar ut genom matrumsfönstret och ser banvallen. Tom och ödslig, utan spår, men härjad av biltrafik.
En ständigt återkommande tänke är: hur kunde man riva upp Örebro-Svartå järnväg? Hur kan man riva upp järnväg överhuvudtaget?
Lastbiltrafiken ökar och jag skulle vara glad att ha godståg utanför tomtgränsen. Ekonomi skall tydligen styra. En barnslig önskan skulle vara att ha det som i Star Trek, science fiction-serien. där pengarna avskaffats för att mänskligheten har högre ideal att sträva efter. Då kanske nyttan med järnväg i Sverige uppskattas fullt ut.

Är mitt engagemang i museiföreningen Örebro-Svartå järnväg bara en löjlig dröm, liksom fascinationen av Star Trek? Jag tror inte det, men tanken slår en kraftigt i bland.

Etiketter: järnväg, nostalgi

Helt sanslöst!

Det känns som om jag håller på att lära mig kodning på nytt. CSS 2.1 är inte svårt, mycket lättare än de tidigare versionerna, men jag känner mig lite som nybörjare igen (därav utseendet på sidan under februari månads slut). Man testar och testar tills man finner ett resultat.

Tänk om mänskligt språk, skulle vara uppbyggt på samma sätt som CSS eller HTML. Allt jag sade skulle ha betydelse för mitt utseende.

Ännu värre vore det väl om människor pratade XML. I sann aristotelisk anda skulle allt som sades var uppdelad i kategorier och underkategorier, men möjligheten att det skulle vara meningslöst är fullt möjligt.

Tacka vet jag det närkingska uttrycket "joråsåattöööh".

Etiketter: språk

?När kampen mot alla frestelser är över, då vilar man i Guds oändliga frid, genom vår Herre, som med Fadern och den Helige Ande lever och råder från evigeht till evighet.? (Leo den store)

Skönt att få det på pränt!

Etiketter: kyrka och teologi

Ryskan har ett fantastiskt ord för sevärdhet: dostoprimetjatel'nost'. Ryskan har dessutom sex kasus (jag saknar dock ablativen och vokativen för att den indoeuropeiska urspråkslistan skall bli komplett) och full verbaspekt istället för det förenklade systemet med dåtid, nutid och framtid. Synd att jag inte orkade med språket i gymnasiet.

Hebreiskans verbsystem slår allt! Varje verb kan man böja i 1000 former, om inte fler. Å andra sidan vet man ibland inte om det finns något annat än just verb i språket. Mitt favoritord är utan tvivel chäsäd!

Etiketter: språk

Jag kom ihåg att jag var på ett Taizé-möte 1995 eller 1996 i Lund. Alla bänkarna i domkyrkan var borta. Så var det inte idag i Olaus Petri kyrka
Jag satt bredvid ett gäng som sjöng Taizé-sångerna på teckenspråk. Rörelserna är så vackra...

Men tyvärr så berörde inte något av mig i dag. Tankarna var på annat håll. Bönen ville inte gå djupt utan upprepade vardagens bekymmer. Guds öron måste vara slitstarka.

Jag träffade lite folk som jag inte sett på länge: Mattias, Henrik, Anders.

Etiketter: kyrka och teologi

Simskolan i Sannabadet i Fjugesta var ett kallt helvete. Man frös som en dåre efter lektionen. Lyckligtvis var bastun varm efteråt. Hade man tur, var det en varm sommar. Utomhussimskolan var ingen höjdare.
Min dotter går i simskola i Örebro. Varmt som tusan, finns inte en chans att frysa. I Bassängrummet är det minst 30 grader.
Hon är duktig, hon simmar snart simborgarmärke och dyker som en tok. I dag drack hon vattnet endast sjutton gånger.
Jag har hört att Lekebergs kommun har stängt av bastun under simskoletid nu för tiden.

Etiketter: barn, nostalgi, vardag

Jag brukar inte släppa in folk. Idag gör jag det.
Jag brukar inte låta andra klampa. Idag gör jag det.

Jag gillar inte idén med att visa upp sig.
Jag klarar mig själv... en stund till.

Men idag är det annorlunda. Så välkommen!

Etiketter: prästliv, vardag